Just another boy, but a very speciall boy (Swedish 1D fanfic)

This is a One Direction fanfic, you wanna know what it is about? Then you have to reed it first :)

1Likes
0Comments
183Views
AA

1. The amazing spot (prolog och kapitel 1)

Prologe: "Why so wonderful, love?" Viskar han i mitt öra, jag tittar på han med ett leende. Han kysser mig lätt, jag besvarar kyssen. Kan inte denna stund vara för evigt? Jag vill vara han nära, hans kropp mot min. Jag kan känna hur hans kroppsvärme fuller upp hela min kropp. Han tittar med sina gröna ögon rakt in i mina blåa havsdjupa ögon. Det känns som om han ser rakt in i mig, som att han ser MIG. Mitt livs kärlek är den här killen. Som ligger brevid mig. Jag är lyckligt lottad som ens fick chansen att träffa honom. Kapitel 1, Alexandras perspektiv: Mitt namn är Alexandra och jag är 16 år och bor i London med min syster, Nina, som är 20. Våra föräldrar bor i Sverige men ingen av oss har särskilt bra relation med dem. Jag vet inte riktigt varför, men Nina började plugga här i London och sen gick allt nedför så jag flyttade hit också. För två veckor sedan faktiskt. "Honey, you gotta get out and get some Friends. You've been here for Two Weeks, and you haven't Went outside the apartment even Once!" Hör jag Nina skrika från köket. "After the dinner!" Svarar jag, men då hör jag Nina klampa mot mitt rum och där står hon. Med mjöl över hela sig och praktiskt draget drar ut mig i köket med henne. "Either you go outside and Explore the town, or I Will throw flour all Over you" Jag suckar som svar och börjar gå mot hallen. "Thought so" flinar Nina och jag bara himlar med ögonen som svar. Utomhus är det inte jättefint väder, Dock är det inte jättekallt. Jag börjar gå längs gatan och ser sedan ett bibliotek på andra sidan. Jag orkar inte gå 50 meter extra så korsar vägen fast det inte är ett övergångsställe där. Jag tittar åt höger, sedan vänster, och sedan höger igen. Ingen bil i sikte. I och med att jag inte såg en enda bil komma gick jag i mina egna takt. Plötsligt känner jag hur mobilen börjar vibrera i fickan och jag ser att jag fått ett sms av Nina. "go buy some candy for tonight" jag svarar snabbt, "okay, sweet and sour things?" Jag är så upptagen med min mobil att jag inte märker att en bil kommer i världens fart och måste tvärstanna för att inte köra på mig. Killen som kör vevar ner rutan, det är en blond kille med blåa ögon. Rätt söt. "Hey, what are you doing?" Sa han lite irriterat. "Oh sorry, ehm.." Stammade jag fram och fortsatte gå. Han vevade upp rutan och körde vidare. Gud, att jag inte ens klarar av att korsa en väg är helt otroligt. Märks att jag är uppvuxen på landet där inga andra bilar någonsin passerar. Jag fortsätter gå mot biblioteket och sätter mig där för att lyssna lite på musik. Jag sätter mig i ett stort fönster med dynor och allt, det såg så mysigt ut. Harry's perspektiv: "Niall, are you coming? I'm off to the library now" halvt skriker jag ståendes i hallen. "Ehm no, I'm going to hang out with Barbara instead" jag suckar, jag ville ju inte gå själv. Jag började gå i sakta takt nedför gatan mot buss stationen. Bussen skulle gå om 3 minuter, det hinner jag lätt. När jag väl var framme på biblioteket hade det börjat regna. Vilken tur att jag tog bussen istället för att gå, som jag tänkt från början. Jag går in i det stora biblioteket, och letar efter sektionen med romaner. Behövde en ny bok, hade nämligen precis läst ut den andra boken. "The host" hette den, den var bland romanerna men jag skulle nog kalla den science fiction. Jag hittar ingen bok som fångar mitt intresse, så istället bestämmer jag mig för att sätta mig och skriva lite musik. Jag börjar gå mot fönsterplatsen där jag alltid sitter. Denna gång var platsen dock inte ledig, utan en tjej satt där. Hon hade långt brunt, lite vågigt, hår. Ett par svarta slimmade jeans och en stor hoodie. Jag som verkligen ville sitta där. Fan. Men platsen är ju stor, hon som inte är så stor måste ju kunna dela eller hur? Eller är det konstigt? "Excuse me, you don't mind if I sit here to, right?" Säger jag utan att tänka mig för. Hon tittar förvånat upp på mig, och tar ut sina hörlurar ur öronen. "Oh sorry, I didn't here you. What did you say?" Säger hon med ett leende på läpparna. Jag kan inte motstå att le tillbaka, hon var så söt. "Could I sit here? Like, this is My favourite place in the library" hon flyttar på sin väska och svarar "of course, sorry. I'm spreading My things all over the place" "That's fine" säger jag och sätter mig ner. Vi säger inte så mycket mer. Men när hon börjar plocka ihop sina saker så tar jag mig modet till att prata lite mer med henne. "I didn't catch your name" säger jag och försöker le så charmigt som möjligt. Hon fnissar, "that's because I didn't tell you My name. I'm Alexandra, and you?" "I'm Harry, nice to meet you" Hon ler tillbaka och går därifrån. Förutom att hon var söt, så hade hon ett förjävla snygg rumpa. "Damn" kommer jag på mig själv att säga högt och flera personer tittar upp ur sina böcker och tittar irriterat på mig. Oups, dags att börja skriva musik.
Join MovellasFind out what all the buzz is about. Join now to start sharing your creativity and passion
Loading ...