Om Jag Kunde Drömma

  • by
  • Rating:
  • Published: 12 Dec 2012
  • Updated: 30 Oct 2013
  • Status: Complete
Den här historien handlar om Angel. Hennes låsas pappa (Derek) misshandlar och våldtar henne. En dag bestämmer hon sig för att rymma. Hon tar sina saker och hoppade ut genom fönstret och sprang iväg med Derek tätt efter sig. Hon lyckas gömma sig i en hemlig grotta som ingen annan känner till... Trodde hon... Liam hittar henne och låter henne bo hos honom och hans kompisar. Dom tar en promenad till en park en dag och där hittar Derek henne. hon lyckas komma undan men han följer efter dom och hittar vart hon bor. Han kidnappar henne och Liam. han låter henne dö en långsam död...

2Likes
0Comments
1467Views
AA

7. Angel

 

Jag sprang i skogen, men föll. Derek var straxt bakom mig. Jag reste mig upp men försent. Han puttade ner mig på marken igen och slet av mig min tröja. Jag var bara 10 år nu. Han tog fram kniven. Jag trode att han skulle döda mig. Han la sin skakiga han på mitt huvud och satte sig över mig. Jag skrek och bråkade. Det var första gången han våldtog mig. När han var klar la han kniven på min hals. Jag grät. "sluta böla!" röt han. men jag kunde inte. Han tog kniven och drog den lätt från mitt öra och sakta neråt, hårdare och hårdare tills jag började blöda. Det var inte förens då han snabbade på att göra klart min axel. Jag ville skrika men kunde inte. Jag tog i mer och mer.  Det var då jag vaknade. Alla hade sprungit in i mitt rum. Jag upptäckte att jag grät och skakade okontrolerat. "förlåt" sa jag med darrig röst. "Är du okej?" frågade william. Jag skakade på huvet och grät mer. Det var då Alice (Liams mamma) kom och satte sig brevid mig. Hon sa till dom andra att gå och lägga sig igen. Dom gjorde som hon sa. "Hade du en mardröm?" frågade hon nu vänd till mig. Jag nickade. "det var den första gången..." sa jag tyst men kunde inte avsluta meningen på grund av att jag grät så mycket. " Jag var bara 10 år..." jag försökte att fortsätta. "han ... skar... mig." jag kunde inte prata mer. Så jag bara grät. Alice tröstade mig sen gick vi och la oss igen. Jag drömde fortfarande dåliga drömmar. Jag såg hans ansikte le när han höll upp hud slamsan. Han kastade iväg den och jag grät och grät och grät. Nästa morgon när jag vaknade grät jag fortfarande. Jag haltade ner till köket och såg att alla var vakna. dom tittade sorjset på mig. Dom såg antagligen att jag hade gråtit... eller hört. "har ni ett badrum som jag kan få använda?" frågade jag Alice. "ja självklart!" svarade hon. Jag log. Liam visade mig vart jag kunde ducha och göra mig i ordning. "tack "sa jag.  Jag fick en snabb puss på kinden och sen gick han.  Jag tittade nig i spegel. Tur att jag satte på vattenfast mascara för att annars hade jag nog sett värre ut! Jag hade röd sprängda ögon och svullet ansikte. Jag såg ut som ett monster. Innan jag klev in i duchen hämtade jag mina saker så att jag skulle kunna byta om sen. Det var skönt att ducha. Men det gorde så ont i min fot att jag snabbade på lite extra. Jag satte på mig en fin röd topp och ljus blå jeans, borstade mitt hår och la det till rätta på axeln. Sen satte jag på en lätt makeup. Jag haltade ut ut badrummer och ner till dom andra som fortfarande satt och åt. Liam tittade upp och log. "Är du hungrig?" frågade han.  "mm" svarade jag. Han tog fram en skål och sked, yougurt och flingor. Jag hälde upp lite i skålen. Dom andra tittade konstigt på mig. "vad?" frågade jag. "du äter så lite!" sa Albin. Nu var det min tur att titta konstigt på dom. Jag hade mer i skålen än jag brukade få ha... " jag bruckar inte få ta mer än så här" sa jag med tyst röst. "för vem?" frågade William. Sen blev alla tysta och tittade på honom. "ähh, glöm det." Han ångrade sig när mina ögn blev tårfyllda."ät så mycket du orkar!" sa Alice som just hade kommit in i rummet och hört allt. Jag log tacksamt.  
Join MovellasFind out what all the buzz is about. Join now to start sharing your creativity and passion
Loading ...